Minstingens personlighet (vad han gillar eller inte) och vanor börjar visa sig mer och mer. Som att han vill göra kväller nån gång mellan 17-19.
Eller att han prompt ska äta tillsammans med oss andra.
Eller att han blir orolig, inte kan komma till ro, om jag pillar med telefonen när jag ammar honom i sängen. Det ska vara mörkt.
Eller att han verkligen gillar fönster och till viss del även lampor.
Mycket mer än äta, sova och bajsa är ju inte hans värld än. Men vi märker framsteg i sånt där annat hela tiden också. Små leenden när han hör bröderna. Duschdraperiet som börjar bli intressant och därmed blir blöjbyten inte lika skrikiga. (= har längtat lite efter det)
Det går undan nu i början. Så fasligt fort i utvecklingen.
